allt & inget.

Jag har denna känsla.
Jag är rädd, jag är besviken, jag är sårad, jag är nervös,
jag orkar inte, jag förstår inte, gör jag fel?

Just nu, ja just nu skulle jag verkligen behöva någon här.
jag är så rädd just nu, för allt. precis allt, ingen skulle
kunna ta i mig just nu.

jag är skrämd över mig själv,
jag har tagit tag i det förflutna,
det som redan passerat min tid
som jag redan har förträngt,
jag har förstått att det har gått fel.

Det var så mycket som sköljde över mig idag.
Så himla mycket känslor om saker och ting.
& jag vet inte vart jag ska vända mig.
Jag är bara så jävla feg & rädd just nu..
& vad gör jag?
skriver i en jävla blogg om hur jävla synd det är om mig.

Jag vill inte att någon ska tycka synd om mig
eller så, jag vill bara skriva av mig.

Jag hade verkligen förträngt så pass mycket,
asså verkligen mycket.
Jag har inte sett sannigen vid vitögat.

många bäckar små bygger en stor å.

Vad kommer hända nu?